Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser för katt finns samlade i ett häfte som kan beställas via www.sjv.se. Där föreskrivs bland annat att att kattungar ska vara minst tolv veckor när de lämnar sin mamma, ska få tillsyn minst två gånger per dag, inte får hållas bundna, måste ha upphöjda liggplatser, klösmöjligheter och gömställen om de hålls i rastgård. Christina Axelsson är veterinärinspektör på Jordbruksverket och har varit med och utvecklat djurskyddsbestämmelserna.
– Länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer ska rutinmässigt inspektera kattpensionat och katthem men kan bara rycka ut efter anmälan när det gäller djurskyddet hemma hos enskilda kattägare. Efter vad jag hört har inspektörerna svårt att hinna med allt de bör göra, säger hon.
Jordbruksverket håller på med en kartläggning av länsstyrelsernas djurskyddsinspektioner. Ett av syftena med att flytta djurskyddsinspektionen från kommunerna till länsstyrelsen var att man ville förbättra uppföljningen så att standarden på djurskyddet skulle bli lika hög över hela landet. Tidigare rapporterade kommunernas djurskyddsinspektörer inte till någon central myndighet. Framför allt syftar dock jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser till att sprida kunskap om god katthållning.
– När det gäller kattpensionat och katthem finns det ett kunskapskrav. De som ska starta ett hundpensionat måste gå kurser för att lära sig om hundars beteende och behov. Det finns inga motsvarande kurser för dem som arbetar med katter men de måste ändå skaffa sig tillräckliga kunskaper, förklarar Christina Axelsson.
REAGERAR PÅ ANMÄLNINGAR
Från och med januari 2009 är det alltså länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer som har ansvaret för att kontrollera om personalen på katthem och kattpensionat har de kunskaper som krävs och att lokalerna uppfyller jordbruksverkets krav.
Djurskyddsinspektörerna har också skyldighet att ingripa när någon anmäler att katter far illa, till exempel när någon samlat för många katter i en bostad. Dessutom är alla kattägare som har fler än nio katter skyldiga att söka tillstånd för det. Uppfödare som föder upp tre eller fler kullar per år måste också ha tillstånd.
Kattliv har via en enkät undersökt hur länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer arbetat med de här frågorna. Resultatet av enkäten som du hittar i kartan här intill visar att problemen inte helt oväntat är störst i storstadsregionerna. Karina Burlin är länsveterinär och kattsamordnare i Stockholms län.
– Det finns många missbrukare i länet och bland dem finns det en hel del djursamlare. Sedan har vi också många kattkolonier på olika platser. Tyvärr är inte omsättningen på katthemmen så snabb som man skulle önska, menar hon.
HOPPAS PÅ ID-MÄRKNING
Hennes kollega i Västernorrland, Gunilla Ekberg, tycker att kattkolonierna är det största problemet ur djurskyddssynpunkt.
– När folk av god vilja matar katter samlas både hemlösa och tama katter i området och fortsätter komma även på vintern. Den som matar katter måste också se till att de har en bra bomiljö så att de inte fryser ihjäl. Förhoppningsvis kan en framtida lag om ID-märkning höja kattens status och minska antalet hemlösa katter, menar hon.
Linda Rick, djurskyddshandläggare i Halland, berättar att 400 djurskyddsärenden hanterats under 2009 men i statistiken är det inte specificerat vilka djurslag det gäller. Merparten gäller hund och katt.
– Vi har ännu inte gjort några inspektioner enligt paragrafen om tillstånd för dem som har fler än nio katter. Men vi planerar dock en insats för gårdskatter eftersom vi vet att det tenderar bli många katter ute på gårdarna. Vi tänker dela ut en informationsfolder på gårdarna, säger Linda.
Inte heller i Västerbotten kan man särredovisa kattärendena. Erika Johansson, djurskyddssamordnare i länet menar att första året gått åt att handlägga de ärenden man tog över från kommunerna samt att reagera på de 199 anmälningar som kommit in under året.
OMSTRIDDA KATTHEM
Vid inspektioner av katthem handlar det ofta om att inspektörerna har synpunkter på ytan i de burar och rastgårdar där omplaceringskatterna hålls. De flesta katthem rättar sig efter instruktionerna men det har förekommit fall där djurinspektionerna lett till hårdare åtgärder, nu senast i Borås där Djurens Vänner fick djurförbud i november.
– Det beror på att föreningen inte fört den journal på omhändertagna katter som vi krävt. I den journalen ska det framgå hur katterna hålls och vilka åtgärder som vidtagits. Det förekommer många rykten om misskötsel av katter hos Djurens Vänner i Borås men det är inte på grund av dem de får djurförbud. Vi har inte kunnat kontrollera ryktena eftersom föreningen inte för en journal om hur det sköter katterna. Föreningen har överklagat till länsrätten men som jag ser det kan djurförbudet hävas först när Djurens Vänner börjat föra journal och på ett tillfredsställande sätt kan förklara hur de sköter dessa katter, förklarar Maria Möller, djurskyddsinspektör i Västra Götaland.
Ett annat katthem som varit i blåsväder är Kattkommando Syds tidigare katthem i Rödeby. Där hölls omplaceringskatter under en period i två husvagnar som kritiserades både ur djurskyddssynpunkt och för att det saknades bygglov för husvagnarna och den tillhörande rastgården. Enligt länsveterinär Fredrik Holm tar Kattkommando Syd inte längre emot några hemlösa katter till katthemmet i Rödeby.
