– En innekatt har samma behov som en utekatt så det finns en hel del för kattägaren att göra för att innekattens liv ska bli lika rikt som utekattens.
Det säger Susanne Hellman Holmström, som efter flera år i kattmatsbranschen startat det egna företaget Kattspecialisten. Målet är att göra fler kattägare medvetna om att miljöns kvalité kan vara väl så viktig som matens kvalité för att katten ska må bra.
Text: Åke Steinwall Bild: Göran Holmström
I många år var Susanne ansvarig för försäljningen av Royal Canins kattmat i Sverige. Dessutom har hon lång erfarenhet av kattuppfödning. All den kattkunskap hon samlat på sig under åren räknar hon nu med att få användning för i det egna företaget Kattspecialisten. Susanne tänker sig tre verksamhetsgrenar.
– Dels kan företag som vill lansera något på den svenska kattmarknaden hyra in mig som konsult. Jag kan också hjälpa butiker med att ordna temadagar om katter. Det passar bra in med mitt andra ben som är föreläsningar om kattens behov. Dessutom tänker jag erbjuda beteenderådgivning till vanliga kattägare som har problem med sina katter, förklarar Susanne.
I Storbritannien och USA är beteenderådgivningsbranschen stor med många aktörer men i Sverige har ingen hittills på heltid jobbat som ”kattpsykolog”. Frågan är om folk är beredda att betala för att få kattens beteendeproblem utredda och åtgärdade.
– Jag tror inte det går att jobba heltid som beteenderådgivare ännu även om det finns ett skriande behov av rådgivning. Folk ringer till mig först när de är så desperata att de är beredda att avliva katten. Då är jag deras sista hopp men de låter mig försöka eftersom jag kostar mindre än avlivningen.
Under ett år samarbetade Susanne med veterinär Jiri Hopses i Malmö. Då hade hon beteendemottagning en gång i månaden. Först undersöktes katterna av veterinären för att utesluta medicinska orsaker till beteendeproblemen. Sedan tog Susanne vid och frågade ut kattägaren om vilka andra faktorer som kunde ha orsakat problemen.
– När jag hittat en tänkbar orsak var nästa steg att lägga fram ett program för vilka åtgärder kattägaren måste vidta för att minska kattens problem. Glädjande nog lever alla de här katterna jag träffade än idag, konstaterar Susanne.
BÄST MED HEMBESÖK
Men beteenderådgivning är aldrig någon snabb affär. Mötet på veterinärmottagningen följdes oftast av flera telefonsamtal. I framtiden tänker hon sig i första hand arbeta med hembesök.
– Det allra bästa är att få träffa katten i dess hemmiljö. Då ser jag vad kattägarna menar när de pratar om problemen. Jag kan också se sådana saker som var toalådan och matskålen är placerade. Det är mycket lättare att ge goda råd på plats, menar Susanne.
I andra hand kan hon också tänka sig att ta emot kattägaren och problemkatten på det egna kontoret vid hemmet i skånska Hörby. I tredje hand finns också möjlighet till telefonrådgivning.
– Det kan fungera som paniklösning om kattägaren bor långt härifrån men det bästa är alltid att först träffa katten i dess hem och följa upp med telefonkontakter, tycker Susanne.
Intresset för Susannes nya företag har redan varit stort från både allmänhet och media. Hon tycker det ska bli spännande och roligt att arbeta med att förbättra levnadsförhållandena för svenska katter, framför allt för de katter som lever hela sina liv inomhus. Det är också dessa innekatter som är huvudämnet för Susannes föreläsningar.
– Målet med mina föreläsningar är att fler katter ska slippa få beteendeproblem. Föreläsningen handlar om innekattens behov under 24 timmar. Min föreläsning kommer jag framför allt att erbjuda via zoobutikerna, där jag är välkänd efter mina år på Royal Canin. Men jag kan även samarbeta med kattklubbar eller andra arrangörer, säger Susanne.
INNEKATTENS BEHOV
I sin föreläsning om innekattens 24 timmar brukar Susanne gå igenom en lista på kattens viktigaste behov:
• En katt behöver äta många små mål under hela dygnet. Kosten bör också vara näringsriktigt sammansatt och inte bestå av massa matrester av varierande kvalitet.
• Katten måste dricka tillräckligt och det finns knep för hur kattägaren kan få katten att dricka tillräckligt med vatten under dygnet.
• Toabesöken bör göras i en tryggt placerad låda fylld med ett sandliknande material. Eftersom katten är ett ökendjur från början trivs den bäst med fin kattsand.
• Katten måste också få klösa, klättra och hoppa. Det är naturliga aktiviteter för en katt. Man kan inte bara skälla på katten när den hoppar upp någonstans. Istället måste man se till att det finns möjlighet för katten att få utlopp för dessa behov på ett roligt och stimulerande sätt.
• Katter gillar att ligga och titta på omgivningen. En utekatt kan ägna lång tid åt att observera sitt revir. För en innekatt kan en balkong, en rastgård eller en fönsterplats med spännande utsikt fylla samma behov.
• Det måste hända nya saker i hemmet. En låda med kattleksaker räcker inte men tomma kartonger och pappkassar kan vara tillräckligt spännande vardagsäventyr.
• Katten måste också få leka med människor och/eller med andra katter i hemmet. Katter kan leka själva men det blir tråkigt i längden. Det är mycket roligare om husse eller matte kastar, viftar eller drar någon leksak runt om i bostaden. Katten bör få leka fyra kvartar under ett dygn.
• Eftersom katten är ett rovdjur måste den också få jaga. Även här är det kattägarens ansvar att skapa jaktliknande lekar för katten.
• Katten är noga med att hålla sig ren. En långhårig katt behöver hjälp av sin ägare med att borsta pälsen. Susanne refererar en uppgift om att en perser kan slicka i sig ett kilo päls under ett år. Ett halvt kilo kattpäls motsvarar en sopsäck i volym och med den bilden framför sig brukar de flesta ägare till lång- eller halvlånghåriga katter inse att de nog bör skaffa en pälsborste för att hjälpa sin katt.
Beteendeproblem hos katter uppstår ofta när en eller flera av de ovan nämnda punkterna inte tillgodoses av kattägaren. Särskilt vanligt verkar det vara att kattägare glömmer bort kattens behov av stimulans.
– En gång när jag satt och svarade på beteendefrågor i en zoobutik kom en kattägare fram och frågade varför hennes katt börjat riva ner tavlor från väggarna. När jag frågade om hon brukade leka med katten sa hon att katten hade sina leksaker framme hela tiden. Då förklarade jag att katten tycker leksakerna är tråkiga om de inte är nya och om ingen leker med den. Nu hade katten kommit på att leken med tavlorna väckte mer respons från kattägaren än vad den vanliga leken gjort, berättar Susanne.
PLANERAR TURNÉER
Nu marknadsför Susanne sitt företag via egna hemsidan och annonser i tidningar. Bland annat annonserar hon varje söndag i Sydsvenskan om beteenderådgivning för katter.
– Märkligt nog är det många som tror att beteenderådgivningen är gratis. Jag förklarar att jag också måste dra in pengar till mat åt mig själv och mina katter. De som är tillräckligt desperata är dock beredda att betala. I nästa vecka ska jag träffa en nybliven mamma som har panik för hur katten beter sig mot bebisen. Den hoppar på bebisen när den ligger i vagnen och leker med bebisens fötter när den ammas. Kattägaren vågar inte ha kvar katten om den fortsätter bete sig så men vill ge den en sista chans genom att kontakta mig, säger Susanne.
Med tiden tror Susanne att fler kommer att inse att det är smart att vända sig till beteenderådgivaren innan problemen blivit kroniska. Vid föreläsningarna märker hon att intresset och kunskapstörsten är stor. Nu planerar hon en föreläsningsturné i samarbete med en rikstäckande zoobutikskedja. Tanken är då att på dagtid utbilda butikspersonalen i kattfrågor och på kvällen hålla en beteendeföreläsning för butikens kunder.
– Behovet är stort och jag känner också själv ett stort behov av att förkovra mig i ämnet. Förhoppningsvis ska jag kunna åka över till England och träffa några rådgivare där som jobbat länge. Jag tänker också etablera samarbete med flera veterinärer som kan remittera katter med beteendeproblem till mig. Det är mycket spännande att leta grundorsakerna till kattens beteende, tycker Susanne.
