

Det är måndag morgon på Djursjukhuset Bagarmossen i södra Stockholm. När jag kliver in på polikliniska operationsavdelningen (pol op) pågår det operationer på två bord men någon dramatik känns inte i rummet. - Nej, kastrationer av katter gör vi flera stycken varje dag. Idag har vi fyra hankatter och en honkatt inplanerade, förklarar djursjuksköterskan Anna Rönnholm.
Hon är precis sysselsatt med att söva en hankatt. Han har först fått en lugnande spruta innan Anna satt en nål med narkosmedel i kattens ena bakben. Eftersom en sövd katt inte sluter ögonen måste den få lite salva så att ögonen inte blir för torra innan katten vaknar. När Anna kunnat konstatera att katten sover gör hon två snitt i kattens pung, drar ut testiklar och sädesledare och knyter av dem. Hon syr det lilla såret med en tråd som kroppen kan absorbera. Själva ingreppet tar inte mer än fem minuter.
- Nu när katten ändå är sövd ville ägaren också att vi skulle ID-märka katten. Det gör vi med en tatueringstång som klämmer in en kombination av siffror och bokstäver, berättar Anna Rönnholm medan hon färglägger tatueringen för att den ska synas bättre. Slutligen tejpar hon örat för att katten inte ska slicka det innan färgen torkat.
Tatueringsnumret registreras sedan i Svenska Kennelklubbens kattregister vilket gör det lättare att spåra en katt som springer bort eller skadas i en olycka. Djursjukhuset Bagarmossen har fått en egen nummerserie från Kennelklubben eftersom de gör så många IDmärkningar varje år.
TAR BORT LIVMODERN
På bordet intill är veterinären Alexandra Vilén sysselsatt med att sy igen buken på en honkatt efter en kastration. Katten är täckt av operationsdukar och det enda man ser är såret och huvudet där en syrgasslang sticker ut ur munnen. På operationsduken ligger kattens livmoder som Alexandra Vilén nyss plockat ut.
- Den här katten har aldrig haft ungar utan gått på p-piller under hela sitt vuxna liv. Nu slipper hon det. En sådan här operation tar ungefär 35 minuter. Det är många blodkärl att knyta av innan jag kan sy ihop efter ingreppet, berättar hon.
Hon syr igen det yttersta hudlagret med ståltråd för att göra det mer obehagligt för katten att slicka kring såret. En vecka senare ska stygnen tas bort och oftast får katten ha tratt under tiden eftersom den kan ha svårt att låta bli såret annars.
Honkatterna är vanligtvis något äldre när det kastreras. De äter ofta p-piller ett tag innan de kastreras. Många kastreras också efter att ha fått en eller två kullar kattungar. Hankatter kastreras numera redan från sex månaders ålder.
När operationen är klar tar djursjuksköterskan Mari Johansson över. Hon börjar med att ta bort tandsten på katten. Det är vanligt att man passar på att göra det när katten ändå är sövd.
- Vid den första undersökningen upptäcker veterinären om katten har mycket tandsten och kan föreslå att vi ska ta bort tandsten i samband med operationen. Vi gör inget som inte kattägaren har godkänt.
Mari Johansson kopplar bort lustgasen men låter syreslangen ligga kvar ett tag tills hon är säker på att katten vaknat så pass att den har sväljreflex. När alla slangar är bortkopplade får katten vila under en filt på en bänk så att personalen kan observera den tills den vaknat ordentligt. Då får katten flytta till sin bur och vänta på att husse eller matte kommer och hämtar. Normalt lämnas en katt som ska kastreras in på morgonen och hämtas av ägaren på väg hem från jobbet.
TVÅ OPERATIONSAVDELNINGAR
- Här på pol op gör vi, utöver planerade kastrationer, enklare ingrepp som dränering av bitsår, andra sårskador, tandskador, behandling av öronskabb med mera, förklarar Alexandra Vilén som nu tagit av sig operationsrocken och förbereder sig för att ta hand om en katt som har ont i analsäckarna.
Djursjukhuset Bagarmossen har också en operationsavdelning där kraven på sterilitet är större. Där görs mer komplicerade operationer, till exempel av främmande föremål som djur svalt eller av cancertumörer. Juvertumörer på honkatter är exempelvis ganska vanligt förekommande. På den stora operationsavdelningen är dock inga katter inbokade för dagen.
- Mottagningsrummen är den första slussen där katten behandlingsbehov bedöms. Här på pol op tar vi hand om de katter som ska gå hem samma dag men ibland måste vi behålla dem över natten och då flyttas katten till stallavdelningen, förklarar Alexandra Vilén.
Ett vanlig typ av behandling där katten oftast behöver övernatta gäller urinstopp. Det är ganska vanligt hos hankatter som fått stenar i urinvägarna. Först undersöker man om katten kan kissa eller om det är totalt urinstopp. Om katten inte kan kissa är tillståndet livshotande och katten måste omedelbart sövas ner, varpå en kateter sätts in och urinvägarna spolas med koksaltlösning för att få ut så många stenar som möjligt. Om problemen kvarstår eller återkommer händer det att kattens urinrör opereras så att stenarna lättare ska kunna passera.
BRANDSKADADE KATTUNGAR
Jag går vidare i djursjukhusets korridorer för att se vad som händer i stallavdelningen, eller den stationära vårdavdelningen, som det står på dörrskylten. Det stora rummet jag kommer in i kallas "torget" och här hålls djur som personalen vill ha extra kontroll på. Det första jag ser är en stor kuvös med tre kattungar som verkar vara två-tre månader gamla.
- De har räddats ur ett brinnande hus och ligger i kuvös för att de behöver hjälp med andningen. Den som kryper runt mest där och vill ut verkar ha klarat sig bäst medan de som sitter och andas tungt nog mår sämre, förklarar djursjukvårdaren Eva Pihl.
Den pigga kattungen plockas ut ur kuvösen och en djursjukvårdare rakar bort lite päls som där smält plast har fastnat. Det var polisen som tog med katterna till djursjukhuset. Vid mitt besök har de varit här i några dagar och det är ovisst hur återställda de kommer att bli.
I en annan bur på torget ligger en katt med tratt och sover. På journallappen som är fäst vid gallret står det "hittekatt". Det händer då att skadade katter utan ägare lämnas in på djursjukhuset. Sköterskan Ingrid berättar att djursjukhusets personal brukar engagera sig privat för att hitta nya hem åt hittekatter. Antingen hos privatpersoner eller på katthem.
- Det förekommer att folk ringer hit och hör efter om vi har någon katt som behöver ett hem. Det händer också att en kattägare som tvingats avliva sin katt vill ta sig an en hemlös katt, berättar hon.
I korridorer som löper ut från torget finns fler rum med gallerburar där hundar och katter som antingen väntar på behandling eller på att bli hämtade av sina ägare. På torget utförs också enklare behandlingar av samma typ som på pol op.
DYRT UTAN FÖRSÄKRING
Gunnar Möllermark är chefsveterinär på Djursjukhuset Bagarmossen. Vid mitt besök ägnar han en stor del av sin dag åt två hundoperationer men han tar sig tid för att prata en stund med mig om den kattsjukvård som bedrivs på sjukhuset.
- Ungefär en tredjedel av våra patienter är katter. Resten är hundar bortsett från några enstaka procent som är kaniner, marsvin, och andra smådjur. Antalet katter har ökat markant de senaste 25 åren och det tror jag till stor del beror på att fler försäkrar sina katter idag, säger han.
Han kan dock konstatera att den överväldigande majoriteten av katterna ännu är oförsäkrade. Det händer att personalen möter oförsäkrade hundar men det hör till undantagen trots att det är dyrare att försäkra en hund än en katt. Premien för en kattförsäkring ligger på några hundralappar per år och en kattägare som försäkrat sin katt sparar snabbt tusenlappar om katten behöver sjukhusvård. Det första veterinärbesöket där katten undersöks kostar mellan 600 och 1600 kronor beroende på tidpunkten för besöket.
- Likaväl som man försäkrar sin bil bör man försäkra sin katt. Visserligen händer det sällan något med djuret medan det är ungt och friskt men olyckor kan ju inträffa.
Hans erfarenhet är att få kattägare är beredda på vad det kan kosta att behandla ett sjukt eller skadar djur. Men trots att många blir chockade av kostnaderna väljer de flesta att kosta på vården av den älskade katten.
- De som i sådant läge lyckas gräva fram de pengar som krävs ser oftast till att försäkra sin katt inför framtiden. Med en veterinärvårdsförsäkring behöver djurägaren oftast bara betala 20 procent av kostnaden, framhåller Gunnar Möllermark.
En stor del av de ingrepp som utförs på katter på Djursjukhuset Bagarmossen är planerade. Framför allt är kastrationer vanliga.
- Bland de katter som har någotsånär koll på sig är det inte många som förblir okastrerade efter könsmognaden, menar Gunnar Möllermark.
VÅRD DYGNET RUNT
Djursjukhuset Bagarmossen är störst i Stockholmsområdet och drivs tillsammans med djursjukhuset Albano, norr om Stockholm, av en stiftelse. Knappt 50 personer arbetar här, varav 15 veterinärer, och resten djursjuksköterskor, nattsköterskor och administrativ personal.
- På nätterna jobbar djursjuksköterskor med specialutbildning. De ska kunna allt i huset och assistera de få veterinärer som är i tjänst, förklarar Gunnar Möllermark.
Alla veterinärerna kan både hund och katt men för närvarande är ingen av dem specialiserad på katt. Två erfarna "kattveterinärer" har för en tid sedan flyttat till andra djursjukhus. En av dem är Kattlivs medarbetare, Anne-Marie Nilsson.
- Det var givetvis en förlust men vi har fortfarande kontakt och kan konsultera henne när vi kör fast med något komplicerat kattfall. Vi har också flera kattintresserade veterinärer som kommer bli väldigt duktiga med tiden, menar Gunnar Möllermark.
Trycket på kvällar och helger är relativt högt. Många djurägare väljer att komma med sina djur när de själva är lediga från jobbet.
- Det är ofta inte särskilt akuta åkommor de kommer med. Katten kan ha haft problemen en längre tid men så en kväll eller en helg när kattägaren umgåtts med katten ett tag och plötsligt tycker att nu går det inte vänta längre så åker de in med djuret under armen, säger Gunnar Möllermark.
- Det är inte alltid vi kan göra så mycket som vi skulle vilja en kväll eller en helg. Om vi vill ta prover för att avgöra vilken behandling som behövs så måste vi ändå vänta till dagen därpå när vår laboratoriepersonal är i tjänst.
Tidigare var det betydligt lägre beläggning på djursjukhuset under vintermånaderna.Delvis tror Gunnar Möllermark att det beror på att många djur då utsätts mindre för såväl smitto- samt olycksrisker. Han konstaterar att säsongsskillnaderna jämnats ut något men att det fortfarande blir fler hundar och katter att behandla när våren och sommaren kommer.
- Under semestern stänger många små veterinärkliniker i Stockholm och då får vi ta många enklare saker som vaccinationer, öronrensningar med mera. Dessutom ökar antalet olyckor. Första varma dagen i maj får vi ofta in katter som ramlat ner från balkonger eller fönster, konstaterar Gunnar Möllermark.
Något liknande har kanske hänt den katt jag träffar när jag återvänder till pol op. Den har såriga tassar både fram och bak på ena sidan. Katten kom hem i det tillståndet och ägaren vet inte vad som hänt. Nu har katten sövts och fått skadorna inspekterade en första gång. Djursjuksköterskan Yvonne Jonsson tar med katten till röntgen för att man ska kunna konstatera om något är brutet i benet eller tassen. Röntgenbilderna visar dock att det bara är i det ena benet som det finns en liten spricka.
- Den kommer säkert att självläka så det vi får åtgärda nu är tassarna. Såren måste rengöras och död vävnad tas bort, förklarar Yvonne Jonsson.
Anna Rönnholm har fått hand om en vit perser med igentovad päls. Hon har gett katten lite lugnande medel innan hon tar fram rakapparaten för att raka bort den toviga pälsen. När alla tovorna är borta liknar katten en pudel. Men ägaren Mary Constandt är nöjd ändå när hon lite senare får tillbaka sin katt i väntrummet.
- Eftersom jag sitter i rullstol kommer jag inte åt att kamma Candy så ofta som det skulle behövas. Därför åker jag hit med jämna mellanrum och låter dem klippa ner kattens päls, säger hon och kramar sin huttrande, nyklippta katt.
I väntrummet träffar jag också Therese Jonsson som har en stor, långhårig hankatt i en kattbox bredvid sig.
- Mysak kom hem en dag och gick på tre ben. Det fjärde vill han inte stödja på. Jag är glad att jag har försäkrat honom. För några år sedan hade han ett bitsår som kostade mig 1800 kronor, berättar hon.
Efter några timmars väntan får Therese och Mysak träffa veterinären Margareta Velander. Hon känner igenom katten och konstaterar att problemen verkar sitta i hasen, den nedersta delen av kattens bakben. Det bestäms att Mysak får bli kvar över natten för att röntgas och undersökas. En stund senare tar Margareta Velander hand om katten Kompis som också suttit några timmar i väntrummet. - De senaste dagarna har jag sett att katten slickat sig på magen men det var först igår som jag upptäckte att han hade ett öppet sår i ljumsken, berättar Kompis matte Elisabeth Åhlén.
Margareta Velander tittar på såret och konstaterar att katten troligen skurit sig på något vasst skräp i naturen. Såret måste rengöras under bedövning och Kompis blir därför också inlagd.
FULLT I VÄNTRUMMET
Nästa katt från väntrummet, Bamse som verkar ha ont i ena ögat, får dock gå hem samma dag sedan Margareta Velander, med hjälp av ett färgprov, kunnat konstatera att hornhinnan är oskadd. Bamses matte Lena Samuelsson får dock ett recept på ögonsalva med sig.
Framåt eftermiddagen blir det fler och fler djurägare i väntrummet. Katterna väntar tyst i sina burar medan hundarna högljutt låter höra vad de tycker om de nya patienter som anländer. Jag småpratar med flera kattägare på väg in eller ut från djursjukhuset.
Stig Thelenius har med sig sin gamla katt Pia som börjat dricka onormalt mycket. - Jag har haft en katt förut som fick sockersjuka och jag känner igen symtomen, säger han bekymrat.
Ingrid Nilsson ser lugnare ut där hon sitter med en grårandig katt i en öppen nätbur.
- Min katt har haft dåliga njurvärden och urinvägsproblem men vid senaste kontrollen var det mycket bättre. Nu ska den på återbesök, berättar hon.
Elisabeth Blomgren kommer in i väntrummet med en trattförsedd hankatt på axeln. Tassen har ett stort halvläkt sår och matte berättar vad som hänt.
- Han har varit ute och slagits. Det blödde rejält när han kom in. Nu ska dränaget i såret bytas, förklarar hon. Carina Thomsson slår sig ner med sin svarvita katt i en bur. Hon väntar på att få komma in för återbesök. - Det är tio dagar sedan min katt Chandler kom hem med en blödande tass. Han hade skurit sig så illa så att veterinären fick amputera en tå. Men han har återhämtat sig bra, tycker hon.
Åsa Holm kommer förbi med en katt som ser bekant ut. På örat sitter gröna plåsterlappar som jag känner igen från förmiddagens besök på pol op. Mycket riktigt. Det är den katten som Anna Rönnholm kastrerade och ID-märkte.
- Palme är lite groggy eftersom han varit sövd men det ska bli skönt att få hem honom, säger matte och kramar sin katt.
En dag på Djursjukhuset Bagarmossen går mot sitt slut. Ännu några timmar kommer väntrummet att befolkas av oroliga djurägare som vill ha sina djur undersökta och behandlade. Och även när natten kommer finns beredskap att ta hand om akuta fall. Antalet trafikskadade katter har förresten ökat enligt försäkringsbolaget Agrias statistik.
- Det tror jag beror på att det är först nu när alltfler försäkrar sina katter som trafikskadade katter syns i statistiken och det är ju i så fall ett gott tecken, tycker chefsveterinär Gunnar Möllermark.