Så söker du efter en bortsprungen katt

När katten försvinner råkar ägaren lätt i panik. Förlora inte fattningen, gå lugnt och systematiskt tillväga i sökandet. Varje katt försvinner ibland, också innekatten, även inomhus. Då är den inte bortsprungen utan har bara gömt sig.

Text:Cyril Östrup Bild: Eivor Rasehorn

Eftersom det oftast är utegående huskatter som försvinner utomhus, ska vi här endast ta upp de speciella problemen med utekatter och deras ägare. Men även innekatter försvinner. Här beskrivna metoder för kattletande gäller dock även för innekatter.
VAR ÄR KATTEN?
Utomhus kan katten ha skrämts, jagats bort eller trafikdödats. Den kan ha upphittats, sällan blivit stulen, eller råkat ut för kattvärldens motsvarighet till fula gubbar – en ”kattant” som lockar till sig alla lösgående katter!

Katten är i varje fall inte ”borta”. Den finns någonstans; men var? – det är frågan!
katten har bara gömt sig
En siamesägare letade hela dagen i en tvårumslägenhet efter sin katt – tills hon drog ut en byrålåda! Katter försjunker gärna i skönhetssömn på finurliga gömställen. Av nyfikenhet eller hunger kommer katten fram när den själv vill, sällan därför att någon lockar på dem.
LETA FÖRST INOMHUS
Kontrollera att inte ytterdörrar eller andra rymningsvägar lämnats öppna. Gå till kattens matplats, locka på katten på vanligt sätt med lugn röst,  skramla med torrfoderskålen.
Leta sedan utan upprörda lockrop. Din röst kan förråda din nervositet, katten blir misstänksam och mindre benägen att komma fram.
Leta i alla skåp, garderober, lådor, i tvättmaskinen, torktumlaren, under möblerna, under täcken i bäddade sängar, bakom böckerna i bokhyllan, uppe på dörrkanter och hatthyllor, i alla skrymslen och kartonger i källare och på vind.
Leta i garaget, under och inne bilen och i koffertluckan, även ovanpå däcken under skärmarna och under den varma motorhuven.
sök sedan utomhus
Börja genast att leta. Låt din hund hjälpa till under dagtid. Be grannarna att leta i bostäder, källare och garage. Sök under dagtid igenom alla planteringar och trädgårdar. Titta i alla papperkorgar och soptunnor (om katten dödats).
Leta uppe i träd. Brandkåren har ingen skyldighet att plocka ned katter, men gör det ändå. Titta under och i alla bilar.
Använd inga lockrop, svarar katten, hör du det inte under dagtid. Katter sitter och trycker av rädsla. De vågar sig inte fram, inte ens till ägaren om de är skrämda.
Leta inom 500 meters radie, för hankatt längre bort. Uppsök företag och arbetslokaler. Katten kan ha blivit inlåst under stängningstid.
OM DITT LETANDE MISSLYCKAS
Ring genast till närmaste och närliggande polisdistrikt. Polisen registrerar förlorade katter. Polispatruller rapporterar katter som trafikdödats.
Kontakta djurskyddsföreningar (gula sidorna), djurhem, veterinärer, skogvaktare, jägare etc. Sänd dem en lapp med efterlysning av din bortsprungna katt (se Lappar nedan).
Ring sedan dagligen till polis och djurskydd tills katten återfunnits.
annonsera
Sätt genast in en annons i dagstidningen. Beskriv kattens färg, ålder/storlek, ras och kön. Utlova ev. hittelön. Ange numret till telefon bevakad dygnet runt.
lappar med efterlysning
Tillverka lappar om bortsprungen katt med bild på katten. Ange datum, kattens färg, ålder/storlek, ras och kön, använd inga facktermer (tabby, sealpoint etc), ditt namn och din adress och lämpligt antal telefonnummer med bevakning dygnet runt. Nämn eventuellt hittelön och kattens tilltalsnamn.
En sådan lapp med foto (som går att kopiera; eller eventuellt en teckning) bör du ha liggande i beredskap för snabbkopiering. Bra är också att ha din katts jamande inspelat på band (se nedan: Leta på natten).
Sätt upp lapparna i omgivningarna inom minst 500 meters radie, t.ex. i matbutiker (lägg en bunt vid hyllan för djurmat), vid pizzerior, på posten, i skolor, spel- och tobaksaffärer, i djuraffärer, vid hållplatser etc.
Lägg lappar i alla brevlådor i omgivningen, även hos grannarna i ditt eget hyreshus.
anlita detektiver
Be brevbärare, barn, tidningsbud och folk som jobbar utomhus att hålla utkik. Prata med hundägare du möter. Hundar brukar markera för katt. Även kattägare är observanta på lösgående katter. Ge dem också en lapp om din bortsprungna katt.
leta på natten
Katten är inte lika rädd i mörker som i dagsljus. Den blir hungrig och vågar lämna sitt gömställe, kanske när ägaren ensam lockar på den med lugn röst och en skramlande torrfoderskål.
Ägaren bör leta ensam inom sitt sökområde. Flera personer och olika röster skrämmer katten.  Ljudnivån är lägre nattetid, katten kan höra ditt lockrop. Och du kan själv höra om katten jamar till svar.
Katten är rädd, vill gärna bli räddad, men vågar sig inte fram. Kanske sitter den bara några meter ifrån dig. Har du din katts jamande inspelat på band, spela upp det. Katten kanske svarar och förråder sitt gömställe.
NÄR DU HITTAR DIN KATT
När du upptäcker din katt, kanske i ett buskage, gå inte fram till den. Stå still, sitt på huk, tala med lugn normal röst. Stirra inte katten i ögonen. Lys inte på den med ficklampa. Vänta tills den kommer fram och stryker sig mot dig.
Lyft inte genast upp katten. Smek den försiktigt, lyft sedan långsamt upp den. Katten är säkerligen skygg och skärrad. Råkar katten i panik, och du tappar den, blir den mycket svårfångad i fortsättningen.
Är du långt hemifrån, ta med en transportbox om katten inte är rädd för boxen.
NÄR RYMLINGEN ÄR HEMMA IGEN
Vakta katten noga den närmaste tiden. Den kan vara rymningsbenägen. Viktigt: meddela alla kontaktade personer och instanser att katten återfunnits. Plocka ned alla uppsatta lappar.
VAD SKA UPPHITTAREN GÖRA?
En upphittare har kanske redan hört av sig till polisen. Det har man skyldighet att göra om man tagit hand om en lösgående katt.
Är katten ID-märkt (tatuerad i örat), ring till ID-registret hos Svenska Kennelklubben och ta reda på ägarens namn. Under helger ringer man Rikspolisstyrelsen (eller ber lokala polisen ringa) som kan koppla upp sig på Kennelklubbens dator.
Behålla katten tills ägaren hittats. Om man lämnar in katten till en djurskyddförening bör man noga kontrollera att denna inte bara avlivar katten, utan tar vara på den under obegränsad tid för att placera den hos en kontrakterad vårdnadshavare.
id-märkning
Denna märkning gör det lätt att ta reda på ägaren till upphittad katt. Det finns två märkningssystem; tatuering i vänster öra och mikrochips som injiceras under huden.
Tatueringen kostar ca 250 kronor. Den utförs av veterinär. Koden är en länsbokstav, ibland även veterinärens bokstav, och ett nummer. Att operera in ett chips kostar ca 400 kronor. Koden registreras hos Svenska Kennelklubben.
vilka katter försvinner utomhus?
Nästan enbart huskatter. Men även raskatter kan i sällsynta fall vara på rymmen, för katter är nyfikna, ger sig gärna ut på upptäcksfärd.
Varför är raskatter är sällan bortsprungna? Kanske för att de kostar tusentals kronor till skillnad från huskatter? Nej, det torde snarare bero på den felaktiga uppfattningen hos vissa huskattägare att katten av naturen måste få släppas ut för att uträtta naturbehov och bedriva jakt och älskog.
PROBLEMEN MED KATTHÅLLNING
Alla katter föredrar att få uträtta åtminstone sina ”stora” behov i kattoaletter inomhus, annars tvingas de kanske använda barnens grävvänliga sandlådor utomhus och lämna för katten riskabla spår av vittring efter sig.
Att i städerna ha okasterade hankatter inomhus med sitt illaluktande urinerande överallt och nätterna igenom höra honornas löpskrin står naturligtvis få huskattägare ut med. Att vakta rymningsbenägna löpande honor är också ett problem. Men istället för att lösa dessa problem släpper huskattägaren ut sin katt och hoppas att den skall återvända vid matdags. Dessa problem har raskattägarna löst.
raskatter är oftast innekatter
Raskatthanar som används i avel hålls avskilda i särskilda utrymmen inomhus eller kastreras om de skall fungera som sällskapsdjur. Honorna låter man para tills detta kapitel är avslutat. Alternativt står man ut med löpskrin om de är måttliga eller kastrerar honan eller ger henne under viss tid speciella p-piller för katt.
UTE MED UTEKATTER
I dag håller allt fler huskattägare i städerna (precis som raskattägarna) sina katter inomhus och låter kastrera åtminstone hanarna. Att kastrering skulle försämra kattens psyke eller fysik är ren vidskepelse, ofta grundad på den manlige kattägarens eget kastrationskomplex.
BEHÖVS UTEGÅENDE KATTER
Nej, inte i städer. Katter trivs bäst i värmen inomhus där de kan dåsa 16 timmar per dag och utfordras på bestämda tider.
Utekatterna har heller inte så mycket att jaga i städerna; i sällsynta fall får de tag på en sprav som retat dem, möss är det ont om. Katterna blir istället själva jagade av måsar, kråkfåglar, hundar, fastighetsskötare och stygga småpojkar.
HUSKATTENS KÄRLEKSKRANKA UTELIV
Okastrerade hankatter är alltid i friartagen och markerar överallt sin närvaro med stinkande urin, även inomhus. Men utomhus blir de bortjagade, hamnar fel i andra hankatters revir, blir rivna i slagsmål, är kilometervis på drift, råkar ut för olyckor, blir förvildade, får kattpest och hittar inte hem, eller överkörda av bilar.
Den som släpper ut en okastrerad hankatt kan lika gärna säga adjö till katten.
Honkatterna håller sig mera hemmavid, men blir dräktiga, med allt besvär det innebär för ägaren, inte minst med att bli av med kattungarna och kanske tvingas uppsöka veterinär för kostsam och hjärtslitande avlivning av ungarna.
DET ÄR SYND OM UTEKATTERNA
Bland utekatterna finns omärkta, okastrerade, förvildade, ovårdade och sjuka djur som lider och ibland är till allmän olägenhet. De omhändertas av myndigheterna för avlivning.
Halsband med ägarens namn kan rädda katten. Men halsband är farliga. Katten kan fastna med bandet, trassla in tassar och tänder i bandet och lida en kvalfull död. Halsband med delvis resårband är heller inte säkra. I så fall borde hela bandet vara av resår och katten under lång tid vara tränad inomhus med att frivilligt bära halsband.
HUSKATTEN TRIVS UTOMHUS
Huskatten är ingen vanlig bondkatt som får löpa fritt omkring! Utegående sommarkattungar anpassar sig snart till inomhuslivet i en stadsvåning. Skaffa inte en huskatt om du inte kan eller har råd att sköta den lika bra som en raskatt. Kastrera åtminstone hankatten, och ID-märk den för säkerhets skull.
Om du vill ha ungar efter din huskatt, annonsera efter en avelshane eller kontakta en kattklubb. Släpp inte ut katten om du är djurvän. Alternativet är att låta veterinär avliva katten.
Satsa hellre dessa pengar på ID-märkning, kastrering och vaccination så får du behålla din katt under många långa lyckliga år.