Varför bits och klöser min katt?

Det finns en beteendestörning, som kallas för "kel- och bitaggression" och som kan ha många bakomliggande orsaker.

• En del vuxna katter, även kastrater, svarar sexuellt på våra smekningar, särskilt över rygg och svansrot, en naturlig reaktion och inget tecken på dåligt lynne.
• En annan förklaring är att katten inte haft tillräcklig mänsklig kontakt under dess viktigaste socialiseringsperiod, som infaller mellan den andra och den sjunde levnadsveckan. Har den varit ringa eller ingen alls, kan katten reagera aggressivt på en intensiv ägarkontakt senare i livet.
• Orsaken kan också sökas i kattens förflutna. På grund av tidigare dålig livserfarenhet kan en smekande hand plötsligt uppfattas som ett hot, så att katten börjar slåss för sitt liv.
• Ytterligare en orsak kan vara att den vuxna katten återgår till kattungestadiet då den vårdades av sin mamma. Belåten med detta även i vuxen ålder når den genom våra smekningar till slut en sådan punkt, där det vuxna medvetandet tar över kontrollen, så att katten känner sig hotad och fångad.

Att "klappa till henne" eller "skälla på henne" förvärrar bara kattens aggressivitet. Katten är inte psykiskt sjuk utan behöver än mer omtanke och kärlek. Det är inte alltid lätt att leva med andra katter, som tidvis verkar mobba varandra. Andra förändringar, som tillökning i familjen, kan också ha förvärrat hennes situation, eftersom man då inte har så mycket tid med katterna längre och katten därför känner sig alltmer understimulerad och utesluten.

När katten anfaller och biter bör du istället göra så här: Handen som smekt henne uppfattas plötsligt som ett potentiellt hot. När smekandet blir för intensivt, kommer hon i konflikt. Handlingen blir plötsligt både njutbar och hotfull. När hon vänder sig om och biter till, desarmeras spänningen som uppstått. Aggressiviteten består i att katten griper tag i handen eller armen, sparkar och klöser samtidigt som katten verkar förvirrad och desorienterad.
Som svar på hennes bett kanske du skriker till och drar undan handen, för det kan ju göra ordentligt ont! Under dessa ljud- och rörelsetillstånd förändras kattens sinne från ett eventuellt parningsbeteende till ett rovdjursbeteende, alltså från bett till ätande. Katten klamrar sig fast vid handen och börjar så på allvar att borra in sina klor och biter.
Det bästa du kan göra då är att "frysa" situationen, det vill säga vara stilla, även om det frestar på. När katten inte längre möter något motstånd, drar sig de vidgade pupillerna samman och käkarna slappnar av. Katten blir därvid totalt oengagerad och låter ägaren dra tillbaka sin hand. Detta bör ske mycket långsamt och försiktigt. Vanligen hoppar katten då ner, rusar iväg i panik eller sätter sig och fenetiskt börjar att tvätta sig.
Olika katter har olika toleranströsklar för detta beteende. Man får lära sig hur många gånger och hur länge man kan stryka sin katt över ryggen innan den "exploderar" och sluta i tid. När man gjort klart för sig hur många smekningar man kan ge innan kattens beteende förändras kan man gradvis och lugnt försöka höja denna toleranströskel genom att öka på kelstunden och avsluta den strax innan katten hugger tillsamt att aldrig hålla fast den utan tillåta den att hoppa ner och "fly från faran" närhelst den fått för mycket av det goda.
Slåss katterna emellan kan en finfördelad dusch vatten från en blomspruta vara mycket effektivt.
Man kan även tänka sig en omplacering av den bitande och klösande katten till en lugnare miljö, där hon kan känna sig trygg som ensamkatt.

AnnaStina Kitsnik