Vår tävling är nu avslutad och vi tackar för alla härliga historier som kommit in.
Vi säger stort GRATTIS till Christina i Hisings Backa som vann det hemliga Kattlivpaketet denna gång med sin berättelse om när birmapojken Grizzly rymde hemifrån.
Läs hennes historia här nedanför.
NÄR GRIZZLY RYMDE HEMIFRÅN
Det här är berättelsen om den dagen när vår snart 5-åriga birmapojke Grizzly rymde hemifrån. Han är innekatt men får gå ut då och då under uppsikt.
Vår son Jonatan som då var 9 år hade en kamrat som heter Lukas hemma hos sig. Lukas har inga husdjur och är inte så van vid det där att ytterdörren måste vara stängd om inte djuren ska försvinna ut genom den. Alltså hade ytterdörren lämnats öppen och vips var katten borta.
Husse var ute i trädgården och märkte ingenting, själv arbetade jag och var alltså inte hemma. Jag fick höra den förskräckliga nyheten när husse hämtade mig efter jobbet.
Nu började ett fruktansvärt letande. Vi bor i ett kuperat område med backar och ett mindre skogsområde. Jag sprang upp och ner i backarna och runt, runt i skogen och ropade och ropade och ropade. Grannarna måste ha trott att jag blivit fullständigt knäpp.
Jag gick även ner till stora vägen och promenerade längs med den och letade, ifall han skulle ha blivit påkörd och liggande skadad eller i värsta fall död.
Jonatan med kamrat i släptåg sprang och ringde på i en massa hus och frågade om någon sett Grizzly, men inget spår. Katten var som bortblåst.
Givetvis sprang även husse runt och letade, men utan resultat. Timmarna gick och det blev kväll och mörkt och det var meningslöst att leta mer den dagen.
Jag tillverkade en efterlysning med infogat foto på älsklingen, skrev ut i datorn och gick ut och klistrade upp i området där vi bor. Sedan ringde jag mina föräldrar som lovade att komma tidigt nästa dag när det ljusnat för att hjälpa oss att leta.
Utmattad, trött och förtvivlad gick jag och lade mig vid 23-tiden för att försöka sova lite. När jag legat en stund och funderat tyckte jag att det lät något konstigt. Jag väntade en stund, och sedan hördes det igen. Men vad var det som lät egentligen? Det lät som ett svagt krafsande. Jag satte mig upp och lyssnade spänt. Jo, det var något som krafsade. Jag gick in i Jonatans rum och lyssnade. Ljudet kom från en av garderoberna i hans rum. Jag slet upp dörren, och vem satt där?
Jodå, Grizzly livs levande!
Han satt på en hylla som är knappt 20 cm hög. Där hade han alltså tillbringat ungefär 11-12 timmar. Mesta tiden hade han säker sovit, men när han började få tråkigt hade han börjat göra konfetti av en pappkartong som låg på hyllan. Det blev ganska mycket smulor och bitar av den kartongen.
Hur hade han då hamnat där? Jo, när Jonatan och Lukas lekt i rummet hade dom öppnat garderoben för att plocka fram någonting, och genast skulle naturligtvis Grizzly in där och kolla.
Som alltid när det öppnas dörrar, det kan ju finnas något spännande där inne.
Sedan hade pojkarna stängt garderobsdörren och glömt bort honom!
Trots att vi tillbringat så mycket tid med att leta efter honom kom ingen av dom ihåg att han var i garderoben.
Jag bar ner Grizzly till husse som gjorde stora ögon när han fick syn på honom. Sedan skickade jag ut husse för att plocka ned alla efterlysningar jag satt upp. Därefter fick jag ringa till mina föräldrar för att berätta den goda nyheten.
Äntligen kunde jag gå och lägga mig igen och sova gott efter en mycket strapatsrik och omtumlande upplevelse.
Så slutar berättelsen om dagen då Grizzly ”rymde”.
Berättat av Grizzlys matte Christina